Som alltid med de små liven vet man aldrig när de behagar komma: Vi får smått redan ikväll!

På väg, fyllda av spänning och glädje! Och en gnutta frustration över trafiken…

Men jag föredrar nog ändå att titta åt höger och vänster när jag går över en järnväg. Se upp verkar lite… Tja, farligt kan vi säga.

Vi väntar tillökning!!!! Det är fantastiskt roligt och vi är mycket lyckliga. Alva är stolt som en tupp. Jag går omkring i någon slags bubbla, lite inåtvänd sådär som man är ni vet. Martin bara ler och jag känner en enorm kärlek när jag förstår hur mycket han ser fram emot nytillskottet.

Namnförslagen haglar. Vi vet att det är en pojk så Alvas förslag Emelie går bort (för övrigt heter min syster det) och de två finalisterna verkar vara Boston (som jag vill) och Charles eller ”Challe” (som Martin vill. Än är sista ordet inte sagt.

Första bilden kommer här:

Hotellfrukost på en solig terass. Gissa vart vi är.