Mysteriet med det försvunna batteriet

De senaste dagarna har brandvarnaren på ett mycket tydligt sätt talat om att den hemskt gärna skulle vilja ha ett nytt batteri. Igår gjorde maken slag i saken och slängde med ett batteri i kundkorgen när han ändå var och handlade till den obligatoriska tacos-fredagen. Alva har bestämt att så skall vara och eftersom hon just nu är sjuk lät vi henne bestämma. Bara hon äter något alls så kan vi trycka i oss tacos ännu en fredag.

Hur som helst. Batteriet landade i hallen, tillsammans med alla andra varor, varpå maken deklarerade att nu var hans jobb slutfört, nu fick vi (jag och Alva) packa upp. Vi gjorde så och fortsatte sedan vår kväll, Alva utslagen på soffan och jag, visserligen också i soffan men inte fullt så utslagen. Batteriet glömde vi bort.

I morse kom jag på att man kanske måste sätta i batteriet också för att brandvarnaren skall bli nöjd. Det räcker tydligen inte att bara köpa ett. Alltså gick jag för att sätta i det. Bara det att det var borta. Jag letade och letade och hittade det inte. Frågade maken som slog i från sig med båda händerna och sa att han inte rört något i påsarna sedan det kom över tröskeln. Jag sa att jag packade ju upp det och la det på bordet igår. Då flikar Alva in, lite förstrött, att ”ja och sedan la jag det någonstans”. Jaså ok, vart då då? undrade jag såklart. ”Jaaa, du, jag la det antingen i köket, eller i vardagsrummet eller i pappas rum eller där uppe någonstans”, sa Alva obekymrat.

Men så bra då, då är ju området att leta på begränsat till inomhus i alla fall… Det är fortfarande inte hittat. To be continued…

Föredrar sol och värme, men…

unnamed (1)Hur mycket jag än föredrar sol och värme så måste jag ändå säga att snön (när den inte ligger i ledsna, brungula, drivor, eller slaskar bort) är väldigt vacker. Och rolig att leka i. Annat går inte att säga utan att ljuga.

Nu tar vi helg och hoppas att snön ligger kvar så att vi kan spenderar ledigheten i pulkabacken. Det blir en bra avslutning på vintern för vår del. Om en vecka åker vi till solen. Jag vet att jag tjatar om det, men jag kan inte hejda mig själv. Längtar så efter ljuset.

 

Busslinjer i Torrevieja och Orihuela Costa

Jag vill vara tydlig med att jag har lånat följande information från Aktiv i Torrevieja. Samma information finns även på spanska på Torrevieja.com 

Busslinjer i Torrevieja och Orihuela Costa

Línea A: Torrevieja – La Mata
Från oktober till maj  – 7:30 a 22:00  var  40.minut
Från juni till september –  7:30 -23:00 var 30.minut
Under juli – augusti  7:30 -23:00 var 15. minut

Línea A2: Torrevieja La Mata (via avenida de París)
Från oktober till maj  – 7:30 a 22:00  var  65. minut
Från juni till september –  7:30 -23:00  var  65. minut

Línea B – Torrevieja – Torretas
Från oktober till maj  – måndag till fredag 7:30 – 22:00  var 40. minut
Från oktober till maj  – veckoslut och helgdagar 7:30 – 22:00  var 65. minut
Från juni till september – alla dagar 7:30 -23:00  var  40. minut

Línea C: Torrevieja – Lomas
Från oktober till maj  – måndag till fredag 7:30 – 22:00  var 35.minut
Från oktober till maj  – veckoslut och helgdagar 7:30 – 22:00  var 65. minut
Från juni till september – alla dagar 7:30 -23:00  var  35.minut

Línea D-F: Torrevieja – Los Altos – Rocío Del Mar
Från oktober till maj  – måndag till fredag 7:30 – 22:00  var 40. minut
Från oktober till maj  – veckoslut och helgdagar 7:30 – 22:00  var 65. minut
Från juni till september – alla dagar 7:30 -23:00  var  40. minut

Línea E: Torrevieja – Lago Jardín – Los Balcones
Från oktober till maj  – måndag till fredag 7:30 – 22:00  var 40. minut
Från oktober till maj  – veckoslut och helgdagar 7:30 – 22:00  var 65. minut
Från juni till september – alla dagar 7:30 -23:00  var  40. minut

Línea G: Torrevieja – San Luis – La Siesta
Från oktober till maj  – alla dagar 7:30 a 22:00  var 40. minut
Från juni till september – alla dagar 7:30 a 23:00  var 40. minut
En biljett kostar 1.35 euro men medger inte övergång till annan linje.
Tidtabeller finns på ett blad att hämta på nya turistkontoret bredvid Real Club Náutico på Vistalegre = södra delen av strandpromenaden.

Två busslinjer täcker in Orihuela Costa: en blå linje mellan Torreviejas nya sjukhus och Campoamor och en röd ringlinje från nya sjukhuset via ayuntamientot i Playa Flamenca, Dream Hills II och åter till sjukhuset. Biljetten kostar 1.15 euro och medger övergång mellan de två linjerna. Bussarna går en gång i timmen enligt följande tidtabell:

Vintertidtabell:
Måndag-fredag (utom helgdagar)
K.7:30 – 14:00 h. samt  kl.15:30 – 19:30 .
Sommartidtabell:
Måndag-söndag
Kl. 7:30 – 14:00 h. samt kl.15:30 – 20:30.

Klicka för att ladda ner bussturkartan:
Descargar Plano de las 2 lineas

Línea AZUL: Campoamor – Ayuntamiento
1. Centro de Salud Aguamarina
2. Urb. La Regia (C/ Isla Cerdeña)
3. Urb. La Regia (C/ Isla Formentera)
3b. Urb. La Regia (hacia Centro de Salud)
4. Lomas de Cabo Roig-La Cuerda (Supermercado ALDI)
5. Lomas de Don Juan (Urb. Las Ocas)
6. Lomas de Campoamor (C.C. La Fuente / Farmacia)
7. Villa-Costa (Mercadona)
8. Las Filipinas (C.C. El Galán)
9. Urb. El Presidente
10. C/ R. Wagner
11. Urb. Villamartín (Campo de Golf)
12. Urb. Villamartín (Resi. Los Valencias)
13. Urb. Rioja-Los Dolses (C. Comercial)
14. Urb. La Zenia II (Consum)
15. Urb. La Zenia II (Parada Taxi)
16. Urb. C2 Playa Flamenca (C.C.Vía Park I-II)
17. Playa Flamenca (Ayuntamiento – Costa)
18. Dehesa de Campoamor (Farmacia – Balcón Dehesa)
19. Dehesa de Campoamor (Playa de la Glea)
20. Dehesa de Campoamor (Rest. Montepiedra)
21. Dehesa de Campoamor (Iglesia – C/ Saavedra Fajardo)

Röda linjen: Hospital Comarcal de Torrevieja – Ayuntamiento
1. Hospital Comarcal de Torrevieja
2. Urb. La Ciñuelica (C/ Escorpiones – Mercadona)
3. Urb. Los Altos (Consum)
4. Dream Hills I ( C.C. Vía Park III )
5. Dream Hills II (C/ Ontario – C/ Lago Bañolas)
6. Las Palmeras (C/ Ontario)
7. Las Palmeras (C/Baikal – C/ Tiberiades)
8. La Florida (C/ Piscis)
9. La Florida (C/ Escorpio – C. Comercial)
10. La Florida (C/ Escorpio)
11. La Chismosa (C/ Arco Iris)
12. La Chismosa (C/ Arco Iris – C/ del Conejo)
13. Las Piscinas (Ciudad Deportiva)
14. Playa Flamenca – Mercadillo Semanal (C/ Pintor Ribera – C/ Nicolás de Bussy)
15. Playa Flamenca (Oficina de Correos)
16. Playa Flamenca (Ayuntamiento – Costa)
17. Centro Cívico (Alameda del Mar)
18. Urb. Horizonte-Citrus (Zona Comercial)
19. Urb. La Ciñuelica (C/ Almorávides – Zona Comercial)
20. Urb. La Ciñuelica (C/ Almorávides – Mercadona. Hacia Hospital Comarcal de Torrevieja)

Därför blev det Spanien

Jag har fått en läsarfråga av Marika om varför vi valde Spanien istället för Italien nu när vi ska flytta:

”Hej.
Jag har för mig att du har skrivit lite om Italien förut också, hur kommer det sig att ni valde att flytta till Spanien istället?
Tänkte också kolla om du har insidertips på svenska bloggar om Italien som är bra?”

SVAR:

Hej Marika.

Du har helt rätt i att jag tidigare skrivit om Italien, landet jag älskar högt och innerligt. Naturen, maten, klimatet, jag skulle vilja omfamna det alltihop. Italien är en dröm som fortfarande hägrar och kanske en dag… Man vet aldrig. Men, när det kom till att välja vart vi faktiskt vill bo kom vi fram till att Spanien var ett enklare land att flytta till just nu.

Framförallt är det lättare (och billigare) för Martin att flyga ofta fram och tillbaks, vilket han måste med sitt jobb. En annan fördel är att det finns skandinavisk skola för Alva att gå i, vilket vi kommit fram till att hon ska (efter att ha vänt och vridit på frågan hundra varv) i alla fall i början. Och sedan är det trots allt en fördel att Costa Blanca är så internationellt, med människor inflyttade från flera olika länder. Södra Italien (som mitt hjärta bankar extra hårt för) är inte alls lika internationellt.

Någon djupare förklaring än så har jag tyvärr inte. Det kändes helt enkelt lättare att flytta till Spanien med barn.

Vad gäller bloggar så måste jag pinsamt nog erkänna att jag inte läser bloggar. Alls. Har inte läst en enda blogg på över ett och ett halvt år tror jag, förutom när jag av en händelse hamnade på den där sidan som visade sig vara en blogg som handlade om turismspanska som jag tipsade om för ett tag sedan och då läste jag bara just sidan om språk.

Som sagt, det känns pinsamt att säga det eftersom jag samtidigt är så tacksam över att få så många besökare hit, till min egen blogg. Jag vill ju att ni ska fortsätta att komma hit och tipsa andra om mig, men själv läser jag ingen annans… Det är väl lite så att när jag inte använder datorn till att jobba (skriva böcker och artiklar, research) så begränsar jag datortiden till att blogga själv, göra research inför flytten på olika myndighetssidor och liknande, plugga spanska via Babbel eller Duolingo eller se på olika serier (älskar serier). Mer än så vill jag helst inte sitta vid datorn utan försöker göra annat istället, så att läsa bloggar faller helt bort. Har inte koll på en enda om jag ska vara ärlig.

Man kan ju tycka att jag kanske hann läsa bloggar förut, innan jag var upptagen med att plugga spanska och hela grejen med Spanienflytten, men då hade jag ännu mindre tid till datorn eftersom jag då hade en massa hästar att ta hand om varje dag. Nu har mina älskade, finaste vänner fått nya hem och det känns tomt och hemskt, men det var nödvändigt. Men jag tänker inte fylla tomrummet efter dem med mer datortid utan med mer familjetid.

Så, hoppas det var svar på dina frågor.

Italien-Spanien

 

Nedkopplad, avstressad och mycket tillfreds

Som ett led i att inte längre finnas tillgänglig överallt, hela tiden, har jag börjat med att ta bort Facebook och Twitter från min telefon. Varför ska jag alltid vara inloggad där, egentligen? Finns ingen som helst anledning konstaterade jag och plockade bort appen. Nu går jag in när jag sitter vid datorn, inte annars. Jag är nedkopplad helt enkelt.

Det låter kanske löjligt, men jag känner mig nästan lite lättad. Det är skönt att inte höra hur det plingar och känna att det drar i en av lust att ”bara kika lite snabbt”, eller, om man stängt av ljudet, ta upp telefonen och kolla om det uppdaterats något sen sist, det vill säga när man kollade tjugo minuter tidigare. Jag var inte ens medveten om hur ofta jag gick in på olika sociala medier. Har alltid tyckt att många runt mig är myyyyycket värre än vad jag är. Och det är de kanske, men det är inte min hjärna hjälpt av. Jag kollar alldeles för mycket och nu får det vara bra.

Kanske man borde ta bort Instagram också? Jorden kommer knappast gå under av att jag slutar vara så upptagen med struntsaker och börjar fokusera på det som är viktigt för mig på riktigt. Som att vara fullt engagerad när jag är med min familj.

relax

Torrevieja WebCam

Brukar roa mig med att kika in på den webbkamera som finns uppsatt vid  Paseo Juan Aparicio i Torrevieja. Vet inte riktigt varför egentligen, men det är lite småkul att kolla in hur vädret verkar vara (baserat på vad folk har på sig). På något sätt känns det som om jag är lite närmare platsen där vi skall bo när jag kikar in för ett kort besök på sidan, även om jag fortfarande sitter här hemma i ”Blöteborg”.

Sidan som länken till Torrevieja WebCam ligger på fungerar även som informationssajt om man vill veta mer om Torrevieja över lag. Ville bara tipsa om det.

Torrevieja.com live WebCam

Speedad av den smarta telefonen

Med de smarta telefonernas entré på marknaden förändrades mitt, liksom många andras, liv. Jag kan göra allt med mobilen. Jag har mer eller mindre hela mitt ”liv” samlat där. När jag skriver det ser jag ju hur sjukt det verkar. Att ha sitt liv i en mobil. Men inte desto mindre är det så det är. Kontakter, scheman, kalender, dokument, sökfunktioner, allt finns i den där lilla manicken.

Efter att ha läst den här artikeln om hur våra hjärnor drabbas av allt surfande vi ägnar oss åt dygnets alla vakna (och ibland sovande) timmar känner jag att det måste ske en förändring. Inte för att jag inte redan vetat om det, utan för att jag nu blev påmind i ett läge där jag ändå är mitt i en förändring i livet. Kanske är de långsammare näten och ”sämre” abonnemangen i Spanien en gåva istället för en fasa som jag känt det. Kanske är det nu jag ska passa på och sakta ner farten, lägga ifrån mig telefonen och strunta i att vara tillgänglig och uppkopplad hela tiden. Kanske är det nu jag kommer bli mer effektiv än någonsin för att min hjärna får vara ifred ibland och inte har ett ständigt påslag med stimulans.

Igår läste jag den här krönikan om hur mobiltelefonerna gör oss lika haschrökare.  Jag håller med skribenten om att jag gillar tekniska framsteg, men jag känner mer och mer hur dessa framsteg samtidigt dödar annat jag värderar. Som att kunna umgås med min familj utan att vara splittrad i uppmärksamheten av en teknisk liten pryl som i mångt och mycket styr hela våra liv. Hur vi, likt skribenten, oartigt sitter och hummar oengagerat när vår partner, eller ännu värre våra barn, försöker prata med oss.

Nej, gör om gör rätt säger jag. Dags att hitta en gyllene medelväg där jag kanske inte går tillbaks till att ha en tegelsten i fickan, men där jag ändå inte har den smarta telefonen fastlimmad i handen hela tiden. Dags för hjärnan att få varva ner och fokuset får det utrymme det behöver för att kunna fungera.

MMA och boxning

Martin Ingvar, hjärnforskare och professor på Karolinska Institutet, skriver idag att han hoppas att Alexander ”The Mauler” Gustafsson nu avslutar sin karriär eftersom hans hjärna fått skador som kan få mycket allvarliga konsekvenser. Han (Martin Ingvar) skriver bland annat att om man ”slår lite på hjärnan går den sönder lite och slår man mycket på den går den sönder mycket”.

När jag läser tänker jag bara ”no way José”, meeenar han att man skadar hjärnan när man slår på den?? Nääää??!!

Jaja, ös på med kommentarer om att ”kampsporten har räddat mig från ett kriminellt liv” och ”min pojkvän/kompis/bror etc är jääääättesnäll och inte alls våldsam utanför ringen” och liknande blaha blaha. Det finns ingenting på denna jord som kan få mig att tycka att en sport som går ut på att slå någon annan i huvudet är ok eller på något sätt en bra idé.

Det är ju nu en gång så att hur mycket man än vänjer och förbereder kroppen för övrigt på att ta emot slag så kan man aldrig träna hjärnan till att inte skadas av våld mot huvudet. Man tappar hjärnceller och får skador, så är det bara (vilket mången pensionerad boxare kan vittna om där de sitter med skakningar i kroppen och minimalt minne).

Jag förstår att kampsport till viss del är en ”bra” träningsform, men slag mot huvudet, nej det är bara för galet. Sen får sporter som MMA och boxning ha fått hur stort uppsving det vill tack vare offentliga personer som Paulo Roberto som talar sig varm för sporten, eller att Camilla Läckbergs nya pojkvän tränar och tävlar i MMA. Jag köper det inte.

Visst, det är jättebra om det räddar folk från att annars gå ut på gatan och slå ner folk, men jag är helt övertygad om att man kan räddas på annat sätt, om så genom annan sport. Att det sker genom kontrollerade former bryr sig hjärnan knappast om när den skakas om av slag och sparkar.

Så, i mitt tycke borde det hela förbjudas såvida man inte kan ta bort momentet med slag mot huvudet. Kroppen kan som sagt tränas upp till att klara av det på ett annat sätt.

Tilda på Elgiganten vände läget

För någon vecka sedan la jag upp ett argt inlägg om hur Elgiganten inte levererat vad vi betalat för. Tämligen omgående hörde Tilda som jobbar på Elgiganten av sig. Hon var mycket trevlig och förstående och höll helt med oss i vår kritik och erkände att de gjort fel. Hon fixade snabbt och lätt till allt det som kundtjänst tidigare sagt var omöjligt och redan dagen efter var problemet löst.

I och med Tildas proffsiga bemötande tog jag bort inlägget så fort problemet hade löst sig. Jag kunde visserligen bara gjort en uppdatering där jag skrev att vi fått hjälp och en ursäkt, men jag tyckte det var bättre att ta bort allt det arga helt istället, helt enkelt eftersom jag inte längre var arg tack vare Tilda.

Medarbetare som Tilda är guld värda för företag. Anställda som ser, hör och förstår kunderna och kan ta egna initiativ till att lösa problem som uppstått borde uppmärksammas och hyllas av arbetsgivare. Därför väljer jag nu att skriva detta inlägg för att lyfta fram Tilda och hennes förmåga att vända oss från mycket missnöjda till nöjda kunder igen.

Tack Tilda på Elgiganten.

Betänkligheter kring vår flytt

Drabbades igår kväll av det kvävande, hemska tvivlet som lägger sig över mun och näsa som en våt handske och gör det svårt att andas. ”Vad ger vi oss in på?”, ”Gör vi rätt som gör det här?”, ”Hur kommer Alva att reagera på att ryckas upp med rötterna från allt hon är van vid?”, ”Tänk om…” Ja ni förstår kanske hur tankarna gick. Jag kring betänkligheter kring vår flytt helt enkelt.

Det är första gången sedan vi bestämde oss för att göra verklighet av drömmen som jag blivit smått rädd. Hade det bara gällt mig själv hade jag inte tvekat en sekund, då hade jag förmodligen dragit för länge sedan, men det är skillnad när man har ansvar för ett litet knyte också. Det stora hemska ansvaret, att mina beslut påverkar hennes liv, kanske på ett oåterkalleligt sätt, känns ibland övermäktigt. För mig är det det svåraste, och värsta om man får säga så, med att vara förälder. Alla beslut som rör en annan människa i så hög grad som föräldrars beslut rör barn.

Igår kväll var jag nästan beredd att blåsa av hela grejen. Nej det var jag inte egentligen, men det kändes lite tungt en stund. I morse när jag vaknade hade de mörka känslorna blåst över och allt kändes lika roligt och förväntansfullt igen. Antar att det är ett sundhetstecken att man ändå stannar upp och tänker igenom allt några varv till när man gör en sån här grej. Nu har jag fått göra det och kan konstatera att vi gör helt rätt trots allt.

Det enda jag känner mig lite halvt ”missnöjd” med är att det trots allt är kallt och ruggigt på kvällar och nätter på Costa Blanca under vintern. Kontrasten mellan dag och kväll/natt är enorm och jag kan tänka mig att man upplever det ännu kallare i och med detta. Så sett hade jag hellre slagit mig ner på Teneriffa eller någon annan av Kanarieholmarna, där temperaturen är mer jämt behaglig. Men jag får se det som att Costa Blanca inte är fy skam det heller. En avsevärd skillnad mot Göteborg är det i alla fall.

Costa Blanca