Alva är hemma och är sjuk. Hon är mycket tapper, men har inga krafter över för pulshöjande aktiviteter. När vi var tvungna att åka bort till affären förut kom det en idiot till förare och snek förbi oss bakifrån när vi gick längs med parkeringen, så nära att han gned av ett lager smuts från bilen på mina byxor.
Helt vild av raseri gapade jag åt honom, gestikulerade som en äkta italienare och var mer eller mindre beredd att slita ut honom ur bilen och släpa runt honom i modden. Till min stora besvikelse gick jag bet på att få se honom kräla i slasken eftersom han bara gasade vidare och försvann. Som sagt, en jävla idiot.
Alva stod och stirrade med uppspärrade ögon och fick med darrande stämma fram ”Mamma, är jag platt nu?”
Om mitt fina barn hade blivit platt så hade jag inte vilat en sekund innan föraren var upphittad och oskadliggjord, det kan jag lova och svära vid allt heligt på. Det får finnas gränser för vad man släpper ut i trafiken.