Föraktar mig själv så jävla mycket nu. Sitter med ena handen i godispåsen trots att jag mår illa av det. Jag har sagt till mig själv på skarpen flera gånger och nyss riktigt röt jag åt mig att ”LÅT BLI!”, men det hjälpte föga. Vad är det för fel på mig? Skäms jag inte?
Jo då, jag skäms. Men mitt sockerberoende är starkare än behovet att gömma mig i en skämskudde. När jag slutade röka för 15 år sedan var det aldrig något större problem. Motivationen var stor. Rökning dödar, det luktar äckligt och det är dyrt. Dessutom påverkade mitt val att röka även andra i min närhet eftersom de fick ta del av röken de också. Nemas problemas att lägga ner. Men godis, det är något annat. Det dödar inte så där på samma sätt som rökning, även om det är i högsta grad onyttigt. Det luktar inte äckligt. Det påverkar ingen annan. Dyrt är det visserligen, men inte som cigaretter. Major problemas att lägga ner.
Men nu, nu tar jag sista biten. Jag lovar. För pengarna jag sparar på att inte köpa mer godis ska jag köpa en ny sadelgjord till Easy. Och så ska jag resa någonstans med familjen. Det borde väl kunna motivera mig. Eller?