Satt nyligen i en debatt som rörde det faktum att alltför många människor värderar andra utifrån deras yrke. Vi människor vill gärna ha ordning och reda omkring oss och tenderar därför att gärna vilja stoppa in allt och alla i små behändiga fack för att få bättre överblick och ”koll” vad vad och vem man är. Det resulterar i att vi många gånger mer eller mindre jämställs med vårt arbete. Vi ÄR vårt arbete.
En tjej i debatten hade lackat ur helt på att den i särklass vanligaste frågan som kommer näst efter ”vad heter du” när man träffar någon ny är ”vad gör du för något”. Hon hade börjat svara ”dansar pole dance” när folk frågade vad hon gör. Enligt henne var minerna oslagbara.
Jag funderar på att göra samma sak. Dessa titlar hit och dit som är så in i norden viktiga står mig upp i halsen. Att vi måste ha intressanta och framgångsrika jobb för att anses vara intressanta som människor. It makes me sick to my stomach. Det är inte legitimt att inte satsa på en karriär om man vill vara värd någon uppmärksamhet, vara värd att lära känna. För inte skulle man kunna ha något intressant att säga om man ”bara” är städare, sopgubbe eller kanske busschaufför. Det låter som ett skämt men tyvärr är det sanning i många människors ögon.
”Jamen det man arbetar med kan ju ändå definiera en människa, det säger ju ändå något om vem man är som person, vad man valt för yrke”, invänder en del. Oj oj oj, kan vi ta och gå tillbaks till verkligheten ett slag, säger jag. För, i verkligheten, är det endast en relativt liten klick människor som är förunnade privilegiet att kunna försörja sig på det de brinner för, det de verkligen själva har valt. De flesta är glada om de faktiskt har ett arbete alls. Något man kanske ändå har haft turen att välja så sett att det är något man utbildat sig till, men som man kanske valt att utbilda sig till, inte för att man egentligen absolut ville just det, utan för att det var där det fanns bäst chans att få jobb efter utbildningens slut.
Så, från och med nu kanske jag skulle ta och svara något av allt det andra jag gör, förutom det jag gör i mitt yrke, när någon ställer den där obligatoriska frågan om vad jag gör…