Och nu skulle jag gärna fortsatt med ”…är det en vanlig dag? Nej det är ingen vanlig dag…” och så hade hela den här dagen förvandlats till en trevlig födelsedag, tårta hade serverats och ballongerna hade prytt fasaden.
Nu är det inte någons födelsedag, i alla fall ingens i den här familjen, utan en helt vanlig torsdag, om än dagen innan midsommar. Just den här torsdagen känner jag dock lite grann att livet är bra och trivsamt, sommaren har kommit fram till perrongen med andan i halsen, något försenad, men ändå i tid för att hinna med på resan som ska vara under två månader give or take.
Jag bänkar mig med laptopen i knät på altanen och börjar knappa på tangenterna. Nästa bok växer fram och det är snart dags att skicka in till förlaget. Någon gång måste jag förbereda intervjun jag ska ha med High Chaparrals personal nästa onsdag också. Det kommer inte att hinnas med senare eftersom Sioux Easy kommer på söndag. Ni följer väl med i det som händer här?
Challe ligger utslagen i skuggan under trädgårdsbordet, nöjd efter en promenad i skogens svalka. Smoothien är färdig att dricka och en skål med vindruvor och jordgubbar väntar på att försvinna i mitt gap. Alltså (som Alva skulle ha sagt), det kunde lika gärna ha varit födelsedag.