Ferian

Feria del RosarioFeria del Rosario, allmänt kallad bara Ferian, är i full gång. Musik, finklädda människor och klackarna i taket på gator och torg. Vackra hästar visas upp och jag gnäller inte det minsta, trots att jag annars inte har särskilt mycket gott att säga om djurhållningen här nere.

Idag skulle barnen vara feriaklädda på skolan, de skulle dansa och ha fest dagen lång. Kul tyckte Alva och bestämde sig för att gå all in. Flamencoklänning, broderad sjal, knut med nät om och så blomma i håret. Resultatet: en nöjd tjej som travade iväg till skolan i morse, ivrigt kvittrande om att hon vet hur flamencostegen är. ”Man bara stampar jättesnabbt med fötterna så att det smäller och så snurrar man runt runt med en arm över huvudet.” Lätt som en plätt.

Noche viva

FlamencoFiestan, Noche Viva, pågår för fullt och vi kan njuta av flamencouppvisningar precis utanför vår lägenhet. Nästan lite overkligt att stå på balkongen i bara en tunika, på gränsen till klibbig av värmen som fortfarande får luften att dallra så här efter klockan tolv på natten, och titta på flamencoshow. Det var inte varje dag man gjorde det i villaområdet hemma i Göteborg…

Viva Suits!

Maken löste det! Jag kan nu fortsätta följa Suits på vår smart-tv (ok, inte vår, våra hyresvärdars) och jag är så glad så glad att jag skulle kunna skippa hela fiestan och bara sitta och titta. Fast det hade varit väldigt onödigt eftersom det bara var senaste avsnittet jag inte sett än och det inte varar mer än en knapp timme, så jag hinner med både det och fiestan.

Det är förresten inte så att jag hade kunnat missa något, vi bor för centralt för det. Med en av scenerna utanför lägenheten har vi underhållningen säkrad.

Amo mi vida!

suits1

Fiesta och trötta barn

unnamed (4)Tanken med att följa temperaturen och under sommaren vila på dagen och hålla igång på kvällen och en bit in på natten känns rätt logisk när man lever i den tryckande hetta som råder just nu. Vi har dock inte vant oss helt vid detta fenomen än utan kroknar runt tolv halv ett sådär. Alva blir trött och vill sova runt elva. Vi har bestämt oss för att inte bli fullt så spanska att vi helt vänder på dygnet, utan vill försöka hålla någorlunda på kvällstiderna. Det blir så besvärligt när skolan börjar annars och jag skall erkänna att jag inte alls är säker på att det är särskilt bra för barnen att vara vakna halva nätterna, oavsett om de sover på dagen eller inte.

Utanför oss finns ett litet minitorg där människor samlas kvälls- och nattetid för att prata och umgås. Alla är med, ung som gammal. Väldigt trevligt tycker vi, i alla fall en stund. Varför bara en stund? Jo, vi har nämligen märkt att barnen som har så kul och skrattar och tjoar efter ett tag inte alls verkar ha så trevligt längre. Tvärtom. Varje kväll (natt) går skratten över i trött gråt, som inte går över, strax efter tolv. Det har inte slagit fel en enda gång. Det är så att vi snart kan ställa klockan efter när gråten sätter igång.

Jag kan inte hjälpa att jag känner mig något beklämd när föräldrarna inte verkar ta någon notis om att barnen är trötta, de fortsätter att prata och skratta och umgås, allt högre (för att överrösta barnen?) i några timmar till innan de går iväg. Det är inte så att de dricker och börjar bete sig, de bara sitter där och pratar, så det är inte som att barnen far illa av den anledningen, men de tröttgråter inte mindre för det.

Ikväll lär det bli etter värre. Det är nämligen fiesta i stan och man har börjat bygga upp en liten scen precis utanför vårt fönster där folket brukar samlas. Högtalare, sladdar och gud vet allt. Fiestan börjar vid åtta ikväll och håller på hela natten…