I Spanien, som i många andra länder, tar man sällan av sig skorna inomhus. Somliga säger att det bland annat har att göra med att andra skall slippa konfronteras med illaluktande fötter. Jag har ytterligare en teori om varför skorna behålls på när man kommer in, nämligen ren och skär självbevarelsedrift.
Hur menar jag nu, undrar ni kanske. Jag kan visserligen bara prata för mig själv (och resten av min familj eftersom jag med egna öron hört dem oja sig), men att gå omkring på stengolv (om än fantastiskt vackra sådana) utan något på fötterna som ger avlastning är en ren plåga. Våra fötter värker som om vi promenerat omkring i sju år utan en enda vilopaus (nåja) och ländryggen är inte långt mycket bättre.
Lösningen heter innetofflor, så får det vara som det vill med att det är sommar och varmt. Utan dem hade vi inte kunnat ta många steg till vare sig ute eller inne, det är ett som är säkert. Jag kör på ett par i något som jag förknippar med 50-tal och strandliv. Vet inte varför, men det gör jag. Kanske är det färgerna kombinerat med ränder?
Hur gör ni för att bäst avlasta era trötta fötter?
En av de saker jag uppskattar med Spanien är de hyfsat billiga frukterna och grönsakerna, om man nu är intresserad av prisjakt. Nu är det inte riktigt så att allt är billigare än Sverige, det är en stor, fet, myt. Jordgubbar är till exempel dyrare (just nu), avokado är ungefär samma pris, melon (särskilt vattenmelon) kostar lika mycket/är dyrare, potatis är dyrare, sparris kostar lika mycket och väldigt många andra frukter och grönsaker ligger också ungefär på samma pris som i Sverige. En del är naturligtvis mycket billigare. Apelsiner till exempel. Godare är de också. Andra frukter har jag överhuvudtaget inte hittat här nere nu, som till exempel granatäpple och passionsfrukt. Förstår inte alls vart de håller hus. Har letat på både marknad (marknaden är förresten inte alls särskilt billig just nu, kan tänkas att det är högre priser nu mitt i högsäsongen), i fruktaffärer och i vanliga affärer. Mer om priser och utbud på mat senare, det finns mycket att prata om kring det ämnet.
Något annat som jag önskat mig här nere är en egen samling färska örter som frodas och mår bra ute i krukor under en bra mycket längre period än i Sverige. Billigt skall det vara också, säger folk. Jag har fått tips om att det finns att köpa ”överallt”, men har bara sett små ynkliga stackare i små krukor, till ungefär samma pris som i Sverige. Det finns såklart fina exemplar att köpa på plantskolor, men för att komma till en sådan måste man ha bil (ett måste så fort man lämnar centrum i princip) och det har vi inte. Jag var nästan på väg att ge upp hoppet om att hitta ens en endaste vettig planta när jag så sprang på ett praktexemplar av basilika mitt ute i ett ”permanent” gatustånd med blommor. Ett sånt där som står mitt i en korsning nånstans, som ett litet, litet, hus med en del plantor och blommor stående runt omkring. Det fanns även rosmarin, men det använder jag aldrig, så den hoppade jag över. Tyvärr hade de ingen mynta, inte heller någon oregano, så jag fick nöja mig med basilikan. Två euro fick jag betala för den och det får jag vara nöjd med. Nu ska vi bara få tag på någon kruka och lite jord också så att vi kan plantera den och ställa ut på en av de små balkongerna.
Ni aaaanar inte hur skönt det är att få packa upp sina grejer och ha ett ordentligt hem igen efter att ha bott i väskor i flera månader! Det ligger inte för mig det där med backpacking. Inte ens i unga år lockade det mig. Jag vill ha ett riktigt hem, jag vill inreda och känna att jag bor på riktigt, inte bara tillfälligt. Alla är vi olika och sån är jag.
Spanien visar sig från sin fina sida, men sol och härligt väder. Nästan lite för varmt på dagarna, men det får man bara inte säga efter att ha gnällt över den kalla sommaren i Sverige. Så vi klagar inte, utan njuter för fullt av bad som faktiskt är sköna (jag badar knappt utomhus i Sverige, badkruka is my middle name) och av att kunna ta promenader i bara linne och shorts sent på kvällen och ändå inte frysa det allra minsta.
Vy över en del av vår gata
Just det där med att det är liv och rörelse ute även på kvällarna och att man kan gå rakt ut ur lägenheten som man är, utan att ta på sig så mycket som en tröja, är en av de absoluta fördelarna med livet här nere. Däremot är det inte lika kul när folk fortfarande är ute och lever runt som om det vore mitt på blanka dagen vid tre på natten, eftersom alla ljud tränger in i husen så att man tror att varenda fönster är öppet fastän man noga stängt dem innan man lagt sig. Det är lite som att ha disco, sammankomst och motorbana inne i sovrummet. Vi hoppas på att det blir bättre när semestrarna är slut.
Annars anpassar man sig rätt snabbt till spansk modell med att äta sent på kvällen och ta det lugnt på dagen. Värmen gör att man inte gärna sätter sig och trycker i sig middag på dagen och mitt på dagen är det faktiskt rätt skönt att vara inne med AC. När klockan sedan passerat fem på eftermiddagen kan man börja röra sig igen och efter nio någon gång kan man tänka på mat. I alla fall fungerar jag så. Under dagen klarar jag mig fint på bara frukt och annan kall mat.
En av de mindre trevliga saker häromkring är alla hästskjutsar. Konstigt sagt tycker väl alla som känner mig eftersom jag älskar hästar och tycker att häst och vagn är något av det mysigaste som finns. Men inte här. Inte när hästarna står och svimmar av överhettning i solgasset, utan att få tillräckligt med vatten och skugga. Dessutom känns det elakt mot kotleder och knän att de skall behöva trava omkring på hård asfalt dagarna i ända. När andra ler och nickar uppskattande när hästarna kommer klapprande känner jag mig därför bara nedslagen och beklämd, för att inte tala om fundersam över att det inte uppmärksammas av alla turister att hästarna omöjligt kan må bra av att dra omkring på dem i den tryckande hettan.
Nu skall vi i alla fall ut i densamma och ta första doppet för idag. Därefter väntar besök på banken för att fixa med bankkonto och kort och i eftermiddag skall Alva leka med en kompis här nere och bada i pool. Tyvärr fungerar havet rätt dåligt att öva simning i om man inte är så säker på det tidigare. Då är det pool som gäller. Vi hoppas på att simningen satt sig snart så att vi kan utnyttja att vi bor ca en minuts promenad från stranden ännu bättre.
I Spanien, som i många andra länder, tar man sällan av sig skorna inomhus. Somliga säger att det bland annat har att göra med att andra skall slippa konfronteras med illaluktande fötter. Jag har ytterligare en teori om varför skorna behålls på när man kommer in, nämligen ren och skär självbevarelsedrift.
